Ransonering och kristid under åren 1939-45

​

Första världskriget var en katastrof sett ur livsmedelssynpunkt. Ransoneringssystemet fungerade inte alls. Pengar och makt gav tillgång till ransonerade livsmedel. Livsviktiga baslivsmedel såsom mjölk var ransonerade. Befolkningen levde på svältkost, barnen fick bristsjukdomar. När Spanska sjukan slog till i Sverige var det en försvagad befolkning som drabbades. Spanska sjukan dödade 35 000 svenskar år 1918-1920. På grund av åldern hos de hårdast drabbade studerades om föregående influensa, Ryska snuvan, i slutet av 1880-talet, möjligen hade gett någon form av immunitet hos befolkningen då äldre drabbades mildare än yngre av Spanska sjukan. Läs mer om studien här.

​

Andra världskriget bröt ut i Europa den 1 september 1939. Sverige drog nytta av den eländiga ransoneringen under första världskriget genom att skapa och förbereda ett ransoneringssystem utan dess like, med kontrollfunktioner uppåt, nedåt och åt sidorna för att på alla tänkbara sätt undvika fusk och samtidigt fördela livsmedel rättvist, oavsett invånarnas ekonomiska och sociala status.

​

Våren 2023 besökte Sveriges radios reporter för programmet Meny Beredskapsmuseet. Lyssna gärna på programmet och lär dig mer om maten under beredskapsåren 1939-45 i Sverige. Om du vill veta ännu mer om beredskapsåren, kanske prova på ett liv med ransoneringens hårda bestämmelser, rekommenderas att du köper Kristidskokbok. Länk till kokboken hittar du här!